Sverigedemokraterna i Norrtelje | Vi sätter kommuninvånarna först - på riktigt! | Sida 2

Sverigedemokraterna Norrtelje

Hej och välkommen till Sverigedemokraterna Norrtelje

Varmt välkomna till vår förening.
Vi hoppas att ni får en trevlig vistelse på vår sida.

 

Dennis Ekström

Ordförande SD Norrtelje

Telefon:  072-547 00 06

e-mail: norrtalje@sd.se

  • Debatt: Prioritera kulturarv i Norrtälje

    Av jacobheitmann den 5 oktober, 2020
    0

    Kulturarv är en fråga som står Sverigedemokraterna mycket nära till hjärtat och vi hedrar gladeligen tidigare generationers insatser för det land som vi alla lever i.

    Det finns en väsentlig skillnad mellan kulturarvet och samtidskulturen, nämligen att kulturarvets skapare i de flesta fall är döda, vilket gör att äldre kulturyttringar, till skillnad från samtidskulturen, inte kan skyddas, spridas och levandegöras av sina skapare. För oss innebär det ett tydligt samhällsansvar, gentemot såväl nutidens som framtidens svenskar.

    Region Stockholm har fantastiska möjligheter att förvalta och förädla vårt unika kulturarv. Med en historia som har berikat flera tusentals kulturutövare genom tiderna är det egentligen bara viljan som sätter gränserna.

    Norrtälje är naturligtvis inget undantag, tvärtom. Här har vi otroligt många eldsjälar som bland annat driver hembygdsföreningar på ett föredömligt sätt från Singö i norr ända till Bergshamra i söder. Att öka kunskapen om det gemensamma kulturarvet är ett av de prioriterade insatsområdena i Sverigedemokraternas regionala kulturstrategi och vi vill dela med oss av tre förslag för regionen som skulle göra skillnad på riktigt.

    Det första är att i större utsträckning stötta de lokala hembygdsföreningarna. Hembygdsrörelsens betydelse för sammanhållning, uppbärande av traditioner och gemenskap ska inte underskattas. Därför efterfrågar vi större samverkan mellan kommun och region. Något konkret som regionen skulle kunna spela en avgörande roll i är digitaliseringen av det unika material som länets hembygdsföreningar besitter.

    Det andra är att fastställa en regional kulturkanon, vilken skulle utgöra en röd tråd av särskilt framträdande kulturyttringar som underlättar bekantskap med kulturarvet och ge en övergripande bild av regionens lokalhistoriska sevärdheter. Om man är nyfiken på hur en kulturkanon fungerar, kan man titta på Danmark som har genomfört ett motsvarande förslag på nationell nivå.

    Det tredje är att upprätta en regional kulturarvsfond som låter privata aktörer, organisationer, föreningar och kommuner söka medel för insatser som värnar och lyfter fram det svenska, det regionala och det lokala kulturarvet. Här skapar vi återigen förutsättningar för kulturintressenter att göra det de är bäst på, med fokus på det vi vill prioritera.

    Som Riksantikvarieämbetet skriver på sin hemsida är kulturarvet inte bara något att besöka under speciella dagar. Det har potentialen att erbjuda kreativa lösningar på problem och hjälpa oss att föreställa oss hur vi kan använda vårt förflutna för att ge nya idéer för en annan morgondag. Låt oss därför prioritera en kulturarvsvänlig politik.

    Leonid Yurkovskiy (SD), kulturpolitiskt ansvarig, SD Region Stockholm

    Dennis Ekström (SD), ledamot i kultur- och fritidsnämnden, Norrtälje

    https://www.norrteljetidning.se/artikel/debatt-prioritera-kulturarv-i-norrtalje

    2020-10-01

  • Äntligen medlemsmöten!

    Av jacobheitmann den 24 september, 2020
    0

    Efter ha ställt in all verksamhet under vår och sommar så var det äntligen dags för coronaanpassade medlemsmöten.
    I stora och luftiga lokaler både i Rimbo och Hallstavik genomförde vi nu två mycket uppskattade träffar. Tisdag 22/9 i Rimbo och onsdag den 23/9 i Hallstavik.
    Vi gick igenom dagsläget med vår budget, frågor vi engagerat oss i på respektive ort och även en allmän diskussion om exempelvis trafikfrågor i Rimbo och trygghetsfrågor i Hallstavik.
    Även det kommande kyrkovalet och valet 2022 diskuterades och hur man kandiderar till dessa val.
    ————-
    Bli medlem du också!

    Bli medlem

     

     

  • Debatt: En ny fastighetsskatt innebär en kostnadschock

    Av jacobheitmann den 14 september, 2020
    0
    Sedan millenniumskiftet har Sveriges befolkning ökat med 1,4 miljoner, främst genom migration. Två miljoner uppehållstillstånd har delats ut sedan år 2000. Urbaniseringen, där unga lämnar bruksorter och landsbygd för att flytta till städerna, fortgår alltjämt. Detta, i kombination med låga räntor, har drivit upp bostadspriserna kraftigt i alla större samhällen i landet. Taxeringsvärden för vad som för några årtionden sedan var typiska arbetar- och medeklassbostäder kan i dag vara flera miljoner kronor.
    I en tid då vi har en pandemi, allt fler blir äldre och migrationen naggar hårt på välfärden måste nya skatter in. Löne- och bolagsskatter kan knappast höjas så mycket mer utan att detta ger en direkt negativ effekt på sysselsättningen. Omstartskommissionen har därför i sina förslag förespråkat en återinförd fastighetsskatt, men även LO, Socialdemokraternas tankesmedja Tiden, Timbro och Centeranknutna Fores har föreslagit denna. Förslagen varierar mellan 0,75 – 1,2 procent av taxeringsvärdet, och dagens maxtak för skatt på villor (8 349 kronor per år) och bostadsrätter (1 429 kronor per år) försvinner helt.
    Hur skulle en höjd fastighetsskatt drabba dig?
    Det genomsnittliga kvadratmeterpriset i Upplands län är 37 000 kronor. För en 70 kvadratmeter stor bostadsrätt kommer då taxeringsvärdet att ligga på 1 942 500 / (75 procent av marknadsvärdet med viss eftersläpning). Med 1 procent fastighetsskatt blir detta 19 420 kronor per år jämfört med dagens maxtak på 1 429 kronor. Naturligtvis med stora lokala variationer.
    Det genomsnittliga priset för en villa i Upplands län är 3 291 000 kronor. Taxeringsvärdet kommer då att bli 2 468 250 kronor (75 kronor av marknadsvärdet med viss eftersläpning). Med 1 kronor fastighetsskatt blir detta 24 682 kronor per år jämfört med dagens maxtak på 8 349 kronor per år. Naturligtvis även här med stora lokala variationer.
    Följande kan man läsa i Omstartskommissionen slutrapport (s. 279):
    ”Likviditetsproblemet med en fastighetsskatt måste mildras på något sätt för att skatten ska vinna acceptans. Detta kan göras på olika sätt, exempelvis genom begränsnings- eller dämpningsregler under en övergångsperiod så att en högre fastighetsskatt fasas in över tiden och tillåter hushåll att anpassa sig. Andra metoder är att skjuta upp skatten eller medge lån för att betala skatten.”
    Till skillnad från löneskatt som försvinner i samma stund man förlorar jobbet, måste fastighetsskatten in oavsett. Alternativet är att flytta med alla de konsekvenser detta får för familjen. Bostäder är redan i dag hårt beskattade. Cirka 70 procent av samtliga kostnader för att bygga ett hus är skatter och vi har dessutom reavinstskatt på värdeökningen vid försäljning. Att ytterligare påföra skatt för någonting som inte generar en intäkt, som vanligtvis är högt belånat och som är en nödvändighet för oss alla är inte bara orättfärdigt, det kommer dessutom att leda till stora prisfall och många unga som riskerar blir skuldsatta för livet.
    JÖK-partierna kommer inte innan september 2022 nämna ett återinförande av fastighetskatten enligt de förslag som ligger. Det skulle kosta dem valet. Men med flera oroväckande uttalanden från finansministern, där hon uttalar att ”jag utesluter ingenting”, och ”att nuvarande system gynnar dem med dyra fastigheter”, så kan vi med fog oroa oss för vad som händer efter september 2022.
    Monika Lövgren (SD), riksdagsledamot (Uppsala län)
    Mikael Strandman (SD), Riksdagsledamot
  • Debatt: Kommer fastighetsskatten att återinföras?

    Av jacobheitmann den 8 september, 2020
    0

    Mängder av förslag om en återgång till fastighetsskatt har förts fram den senaste tiden, både från Omstartskommissionen och organisationer knutna till Socialdemokraterna. Även flera marknadsliberala tankesmedjor, till exempel Timbro och Centeranknutna Fores, efterfrågar denna.

    Majoriteten av förslagen förespråkar en fastighetsskatt runt en procent av taxeringsvärdet utan ett övre tak. Förslagen berör både villaägare och bostadsrättsinnehavare.

    Efterverkningarna av covid-19, en gigantisk integrationsskuld och alla andra eftersatta områden i samhällskontraktet ger ett trängande behov av att få in mer pengar i systemet. Löne- och konsumtionsskatter kan knappast höjas så mycket mer utan att detta ger en direkt negativ effekt på sysselsättningen.

    Därför försöker dessa aktörer sig nu på ”reptricket” att föreslå beskattning av villor och bostadsrätter. Man vet att denna skatt kommer in oavsett folks ekonomiska situation.

    Det dessa skrivbordsekonomer tycks glömma är att till skillnad från löneskatter och moms, som försvinner i samma stund som man förlorar jobbet eller slutar konsumera, så måste fastighetsskatten in oavsett. Alternativet är att flytta, med allt vad det innebär.

    I dag är den så kallade kommunala avgiften 0,75 procent av taxeringsvärdet, med ett maxtak på 8 349 kronor. Skulle ovanstående förslag gå igenom kommer alla villor med ett taxeringsvärde över 835 000 kronor drabbas av högre skatt, vilket innebär kraftigt höjda kostnader för de som äger sitt hem i alla större samhällen i Sverige. I slutänden får det naturligtvis samma negativa effekt på konsumtionen då medelklassen måste lägga en hel månadslön på denna skatt.

    Bostäder är redan i dag hårt beskattade. Att nu ytterligare påföra skatt för någonting som inte generar en intäkt och som är en nödvändighet för oss alla är inte bara orättfärdigt, det kommer dessutom att leda till att många tvingas lämna hus och hem. Särskilt i dessa tider av masspermitteringar skulle detta kunna leda till att många blir skuldsatta för livet.

    JÖK-partierna kommer inte innan valet 2022 att nämna ett återinförande av fastighetskatten. Det vore politiskt självmord. Men med uttalanden från finansministern att ”inte ens skatt på leenden ska uteslutas” så kan vi med fog oroa oss för vad som händer efter september 2022.

    Mikael Strandman (SD), riksdagsledamot

    Sören Karlsson (SD), gruppledare Norrtälje kommun

  • Debatt: Bevara småstadskaraktären i Norrtälje stad

    Av jacobheitmann den 20 augusti, 2020
    0

    En stor del av mitt liv har jag bott i Norrtälje stad och hittar varenda gata och torg som min egen ficka. Jag har även bott i Visby, Oskarshamn, Stockholms innerstad och förorter men jag kom tillbaka hit till Norrtälje

    Jag kom hem igen. Det var inte för att alla de andra platser jag bott på var dåliga utan det är för att Norrtälje helt enkelt alltid gett en underbar känsla i mitt hjärta. Jag tänker på stadskärnan med de små husen och kontrasten till Stockholms höga hus. Det är helt enkelt en plats jag ville komma tillbaka till, som jag alltid vill komma tillbaka till.

    Men precis ovanför busstationen, där den nu rivna bilaffären låg kommer det att planeras ett bostadskomplex på området Niord. Inget fel med det, men detta kommer att bli ett lackmustest på vilken utveckling Norrtälje stad kommer att få. Ska vi bli en höghusförort till Stockholm eller småstaden som en attraktiv plats att bo och leva i?

    Alla husen omkring Niord har 2-4 våningar som mest och det naturliga skulle ju vara att bygga hus som har 3-4 våningar möjligtvis med några källarlägenheter. Men Norrtälje kommun visar i detaljplanen att man vill godkänna exploatörens förslag att få bygga ett bostadskomplex på 5-6 våningar, mycket högre än grannbyggnaderna. Med en sådan exploatering kommer grannar falla in i skugga och småstadskänslan kommer att försvinna.

    Närmaste grannen, en bostadsrättsförening, har gjort vad man kunnat för att behålla kvarteret Niord i utförd stil, men utan gehör. Detaljplanen måste göras om, varför inte genom att skala bort en våning i liggande förslag, som bostadsrättsföreningen har föreslagit.

    Jag har personligen inget emot att höga hus byggs men det ska vara på väl genomtänkta platser så det inte blir en nagel i ögat varje gång man går förbi. Småstadskaraktären måste bevaras i innerstaden, där området nära busstationen ingår.

    Vi skattebetalande, hårt arbetande medborgare står nu vid ett vägskäl och måste höja vår röst: Vill vi acceptera en hög exploateringsgrad med höga hus nära centrum eller vill vi behålla småstadskänslan så människor vill stanna och komma tillbaka till staden de minns?

    Sverigedemokraterna vill det sistnämnda.

    Jacob Heitmann (SD) vikarierande gruppledare