Debatt: Rädda det småskaliga torskfisket i Grisslehamn | Sverigedemokraterna i Norrtelje

Debatt: Rädda det småskaliga torskfisket i Grisslehamn

Motorfabriken Pythagoras – en tändkulemotor – dunket från en fiskebåt som landar sin fångst i hamnen efter en dag till sjöss. Genuin Roslagskultur är så förknippad med det småskaliga fisket att vi nästan tar det för givet.

Men det kan vi inte göra längre. Situationen för det småskaliga kustfisket är minst sagt bekymmersam.

I en artikel i Norrtelje Tidning beskrevs nyligen läget för tre torskfiskare i Grisslehamn. Eftersom det råder stopp för torskfiske i Östersjön har de inte kunnat fiska torsk i år. Inte på hela året.

Den enda möjlighet som står till buds är att torsken fiskas som bifångst till exempelvis flundra, men det är väldigt svårt. De tre fiskarna har berövats den inkomstkälla som torskfisket utgör, och har inte ersatts för detta.

Så kan det inte få fortsätta! Om vi ska ha några fiskebåtar i våra kustsamhällen måste de förstås få ersättning för det påtvingade stilleståndet. I en serie artiklar har det kustnära fisket debatterats här i Norrtelje Tidning. Ett stort fokus har varit var trålgränsen ska gå. Nu är den 4 sjömil ut från kusten.

Vi sverigedemokrater förespråkar att länderna kring Östersjön gemensamt flyttar ut trålgränsen till 12 sjömil med undantag för de småskaliga trålarna, men det löser inte Grisslehamnsfiskarnas situation. Är det stopp för torskfisket så är det, oavsett var gränsen går.

Det är olyckligt att Ålands hav räknas till Östersjön i dessa sammanhang. Torsken mår riktigt bra i Ålands hav, och torskfisket skulle kunna vara såväl lönsamt som hållbart i dessa vatten. Men i södra Östersjön ser det värre ut, därav stoppet för torskfisket i år, ett stopp som riskerar att förlängas.

Av rent administrativa skäl, hur havet är indelat i olika zoner, drabbas Ålands hav utan att det finns argument i sak för detta. I ett initiativ har Länsstyrelsen i Stockholms län föreslagit ett pilotprojekt i Ålands hav för småskaliga fiskare från Sverige och Åland, där de goda erfarenheterna från gösfisket i Hjälmaren och Mälaren är en förebild.

Med mycket enkla regler, som hur många som tillåts fiska och vilka redskap som får användas, är nu gösfisket i dessa vatten lönsamt och hållbart. En annan möjlighet är att, som fiskarna i Grisslehamn själva föreslår, tilldela dem en fångstkvot på 50 ton torsk.

Beslutsvägarna för dessa förslag ser ut på olika sätt. Sverigedemokraterna anser att det är sådana grepp som behövs, och vi kommer fortsätta att göra vad vi kan för att påverka beslutsfattare inom alla relevanta instanser att förbättra situationen för det kustnära fisket. Torskbeståndet i Ålands hav är livskraftigt, och det småskaliga fisket är sedan urminnes tider en del av Roslagens kultur.

Vi kan inte låta byråkrati och okunskap låta näringen tvina bort. Är det för mycket begärt att våra lokala socialdemokratiska företrädare uppvaktar sin partikollega landsbygdsminister Jennie Nilsson som äger frågorna? Vad kan i detta sammanhang vara viktigare än torskfisket i Grisslehamn när det en så stor del av vårt kulturella arv i Roslagen samt fiskarnas levebröd?

Andrea Kronvall (SD), oppositionsråd Norrtälje kommun

Gabriel Kroon (SD), gruppledare Region Stockholm

Karl-Göran Edberg (SD), fullmäktigeledamot Norrtälje kommun