Debatt: En ny fastighetsskatt innebär en kostnadschock | Sverigedemokraterna i Norrtelje

Debatt: En ny fastighetsskatt innebär en kostnadschock

Sedan millenniumskiftet har Sveriges befolkning ökat med 1,4 miljoner, främst genom migration. Två miljoner uppehållstillstånd har delats ut sedan år 2000. Urbaniseringen, där unga lämnar bruksorter och landsbygd för att flytta till städerna, fortgår alltjämt. Detta, i kombination med låga räntor, har drivit upp bostadspriserna kraftigt i alla större samhällen i landet. Taxeringsvärden för vad som för några årtionden sedan var typiska arbetar- och medeklassbostäder kan i dag vara flera miljoner kronor.
I en tid då vi har en pandemi, allt fler blir äldre och migrationen naggar hårt på välfärden måste nya skatter in. Löne- och bolagsskatter kan knappast höjas så mycket mer utan att detta ger en direkt negativ effekt på sysselsättningen. Omstartskommissionen har därför i sina förslag förespråkat en återinförd fastighetsskatt, men även LO, Socialdemokraternas tankesmedja Tiden, Timbro och Centeranknutna Fores har föreslagit denna. Förslagen varierar mellan 0,75 – 1,2 procent av taxeringsvärdet, och dagens maxtak för skatt på villor (8 349 kronor per år) och bostadsrätter (1 429 kronor per år) försvinner helt.
Hur skulle en höjd fastighetsskatt drabba dig?
Det genomsnittliga kvadratmeterpriset i Upplands län är 37 000 kronor. För en 70 kvadratmeter stor bostadsrätt kommer då taxeringsvärdet att ligga på 1 942 500 / (75 procent av marknadsvärdet med viss eftersläpning). Med 1 procent fastighetsskatt blir detta 19 420 kronor per år jämfört med dagens maxtak på 1 429 kronor. Naturligtvis med stora lokala variationer.
Det genomsnittliga priset för en villa i Upplands län är 3 291 000 kronor. Taxeringsvärdet kommer då att bli 2 468 250 kronor (75 kronor av marknadsvärdet med viss eftersläpning). Med 1 kronor fastighetsskatt blir detta 24 682 kronor per år jämfört med dagens maxtak på 8 349 kronor per år. Naturligtvis även här med stora lokala variationer.
Följande kan man läsa i Omstartskommissionen slutrapport (s. 279):
”Likviditetsproblemet med en fastighetsskatt måste mildras på något sätt för att skatten ska vinna acceptans. Detta kan göras på olika sätt, exempelvis genom begränsnings- eller dämpningsregler under en övergångsperiod så att en högre fastighetsskatt fasas in över tiden och tillåter hushåll att anpassa sig. Andra metoder är att skjuta upp skatten eller medge lån för att betala skatten.”
Till skillnad från löneskatt som försvinner i samma stund man förlorar jobbet, måste fastighetsskatten in oavsett. Alternativet är att flytta med alla de konsekvenser detta får för familjen. Bostäder är redan i dag hårt beskattade. Cirka 70 procent av samtliga kostnader för att bygga ett hus är skatter och vi har dessutom reavinstskatt på värdeökningen vid försäljning. Att ytterligare påföra skatt för någonting som inte generar en intäkt, som vanligtvis är högt belånat och som är en nödvändighet för oss alla är inte bara orättfärdigt, det kommer dessutom att leda till stora prisfall och många unga som riskerar blir skuldsatta för livet.
JÖK-partierna kommer inte innan september 2022 nämna ett återinförande av fastighetskatten enligt de förslag som ligger. Det skulle kosta dem valet. Men med flera oroväckande uttalanden från finansministern, där hon uttalar att ”jag utesluter ingenting”, och ”att nuvarande system gynnar dem med dyra fastigheter”, så kan vi med fog oroa oss för vad som händer efter september 2022.
Monika Lövgren (SD), riksdagsledamot (Uppsala län)
Mikael Strandman (SD), Riksdagsledamot