Sverigedemokraterna Norrtelje

Hamed Abbasi har anslutit sig till Sverigedemokraterna, och är sedan en tid medlem i vårt parti. Hamed och Sverigedemokraternas gruppledare i Norrtälje Andrea Kronvall har fört en dialog om Hameds politiska engagemang.

Andrea Kronvall kommenterar:

Tillsammans som en nation. Tillsammans som en familj.

Sverige genomgår nu en av de värsta kriserna i modern tid, tusentals svenska liv riskerar att släckas och vår ekonomi skakar i sina grundvalar.

Det gör mig förbannad att vår sjukvårdspersonal saknar rimlig skyddsutrustning, att vårt lands beredskap är så pass eftersatt, att vi knappt klarat oss några dagar innan lagren gapade tomma.

Den 12/3 genomförde vi ett gruppmöte med våra förtroendevalda i kommunens nämnder och ett femtontal av våra ledamöter och ersättare närvarade.

Grupparbeten med fokus på nämndinitiativ gjordes och vi gick även igenom en del av vårt långsiktiga strategiarbete.

Gruppledare Andrea Kronvall och vår politiska sekreterare gick också igenom arbetet och planering inför framtagandet av vår budgetmotion mm.

Publicerad i Norrtelje Tidning 2 mars 2020.

Den 27 februari 2020 kunde vi höra en stor nyhet i Dagens Eko. Utbildningsminister Anna Ekström hade upptäckt att fjärrundervisning kan vara en bra sak som räddar utbildning i glesbygd. Jättekul att det kan gå upp en talgdank även för en socialdemokrat.

Tanken går naturligtvis till skoldebatten i Norrtälje när flera mindre landsbygdsskolor lades ner för några år sedan. Vi sverigedemokrater kontaktade då Skolverket, som tyckte att Norrtälje skulle vara ett bra ställe för att prova fjärrundervisning. Vi föreslog det i barn- och skolnämnden och några reste faktiskt till Värmdö på studiebesök där man har en början till fjärrundervisning. Men nej, någon verksamhet i Norrtälje blev det inte.

Kanske är tiden mogen, men man kan aldrig veta. Visserligen är vi sverigedemokrater konservativa på flera sätt, men vi tycker faktiskt att man ska ta till sig ny teknik och inte säga nej bara för att det är nytt.

För ett år sedan lade vi förslag i utbildningsnämnden att tillåta särbegåvade elever att gå vidare inom sina intresseområden genom att få använda fria universitetskurser på nätet. Det går inte, sa barn- och utbildningskontoret, för vi kan inte garantera kvaliteten. Vore det inte så sorgligt skulle det vara värt ett gott skratt: Förvaltningen kvalitetsgranskar Cambridge University eller Massachusetts Institute of Technology.

Så det blev inget av det förslaget och intresserade gymnasister i Norrtälje kan fortfarande inte studera kinesiska (mandarin) eller läsa in en komplett programmerarutbildning redan i gymnasiet. De skolkonservativa triumferade och eleverna förlorade. Vi kan kanske hoppas på en förändring nu när utbildningsministern verkar ha kommit på bättre tankar.

Sune Rehnberg (SD), ledamot barn- och skolnämnden
Christer Sundqvist (SD), ersättare barn- och skolnämnden
Ingmar Ögren (SD), ledamot utbildningsnämnden

Publicerad i Norrtelje Tidning 24 februari 2020.

För en tid sedan publicerade fackförbundet Kommunal en rapport som visar att problemen med språkförbistringen inom äldreomsorgen i Sverige är stora. Det handlar bland annat om personal som inte förstår varandra, och brukare vars behov och önskemål inte blir tillgodosedda på grund av att de inte kan göra sig förstådda.

Att personal kan förstå och göra sig förstådd är en grundläggande förutsättning för att alla som behöver vård och omsorg ska kunna känna sig trygga i sin vardag. Detta gäller inte minst en gammal människa som kanske också drabbats av demenssjukdom eller nedsatt hörsel. Den statliga myndigheten IVO har dessutom pekat ut dåliga kunskaper i svenska språket hos hemtjänstpersonal som ett riskområde som kan leda till kvalitetsproblem, felaktigt utförd omsorg och i värsta fall rena vårdskador.

Fenomenet med språkförbistring inom äldreomsorgen är något som börjat uppmärksammats mer och mer på sistone, men faktum är att det här inte är ett nytt fenomen. Redan 2007 kunde bland annat äldrevårdsinspektörer i Stockholms stad larma om att en stor del av de som arbetade inom omsorgen i Stockholm hade så dåliga kunskaper i svenska språket att de inte borde ha anställts överhuvudtaget. Sedan dess har liknande rapporter avlöst varandra.

Trots detta har problemet med bristande kompetens alltså inte åtgärdats. Tvärtom möts vi nu istället av färska och allvarliga rapporter om hur problematiken förvärras. Man tar helt enkelt inte de äldres trygghet och välmående på allvar.
Kärnan i den inställningen ligger i att man på flera håll har betraktat äldrevården som ett ”enkelt jobb” och där framförallt nyanlända får möjlighet att lära sig språket. Det är en inställning vi är starkt kritiska till.

Svensk äldreomsorg är inte tänkt att fungera som en integrationsåtgärd för nyanlända, utan för att kunna säkerställa vård och trygghet för våra äldre. Vi kan dessutom konstatera att detta fenomen aldrig hade accepterats inom andra välfärdstjänster. Varför ska det vara acceptabelt inom äldreomsorgen?

För oss är det en självklarhet att de som har som uppgift att hjälpa äldre och sjuka människor kan vårt lands språk. Personal inom äldreomsorg och hemtjänst ska vara certifierade och behärska svenska språket i tal och skrift, vilket ska vara ett krav vid anställning.

Vår uppfattning är att våra äldre förtjänar att känna sig trygga och förstådda i sin vardag. Allt annat är ovärdigt ett välfärdsland som Sverige.’

Ann-Christine From Utterstedt (SD), riksdagsledamot i socialutskottet
Fredrik Lindahl (SD), riksdagsledamot Stockholms län
Andrea Kronvall (SD), oppositionsråd Norrtälje